Denna gången inte om interpersonella förhållande eller ens personliga förhållanden. Men förhållandet mellan olika människors “nivå” i intelligens och kunskap, om man vill uttrycka sig så grovt.
I Sverige anses det högst olämpligt att skryta och vara stolt över sig själv.
Att visa att man är väldigt intelligent eller har väldigt hög kunskapsnivå ses som ganska negativt, så även av mig. Man säger ofta att dessa är snobbar eller att de försöker vara mer än de är och liknande.
Detta är ibland sant men ibland även inte sant överhuvudtaget. Jag tror dock inte det beror på någon så primitiv känsla som avundsjukan eller liknande utan att människor i grunden anser att människor är lika värda.
När någon påstår att de är intelligenta eller har hög kunskapsnivå så medför detta en oundviklig jämförelse, för säger man att man är “smart” så är det ju högst beroende på vem man jämför sig med.
När man säger det antar lyssnarna att man jämför sig med folk i närheten i detta sammanhang, om inget annat uttryckligen har framförts. Även om något annat uttryckligen framförts gillar folk inte att man påstår sig vara smartare eller ha mer kunskap än någon annan eftersom det även i svensk kultur medför en underton av att högre intelligens eller högre kunskap = mer värde.
Eftersom vi inte vill tro att vissa människor är mer värda, speciellt inte på grund av något som är så enkelt att införskaffa som kunskap, gillar vi inte när någon försöker bevisa att de har mer kunskap än någon annan.
Det är vad jag tror på i skrivande stund.
Tillägg några timmar senare:
Vi närmare eftertanke konstaterar ovanstående text enbart sånt som förmodligen de flesta redan har som åsikt, den argumenterar knappt någonting.
Det jag nog egentligen ville framföra var att den här uppfattningen, tolkningen om man så vill, av någon annans värdesättningar är i princip alltid felaktig.
Försök inte tolka någon på ett sätt förutom det självklara.
