Jag har alltid haft ganska bra självförtroende, jag vet väldigt väl vem jag är och är nöjd med det.
Jag gillar mig själv.
Det finns dock lite olika typer av självförtroende i min åsikt.
Jag har kommit fram till att kalla det introvert och extrovert självförtroende, då det introverta självförtroendet är så man ser sig själv och det extroverta är så andra ser en.
Jag har koll på det introverta, jag vet hur jag ser mig själv. Jag har ingen koll alls på det extroverta, jag har inte den blekaste aningen om hur andra ser mig eller vad de tycker om mig. Jag har aldrig riktigt brytt mig om vad den stora massan tycker och vad folk jag inte känner tycker om mig. Det betyder inte att jag gärna skämmer ut mig eller nått sånt, men det betyder mer att om någon säger något om mig som jag inte gillar och det inte är någon jag bryr mig som så kan de köra upp det i röven för jag bryr mig inte.
Det som triggade mina tankar om detta på senaste var en diskussion med en tjejkompis om en kille som var snygg i hennes åsikt. Jag har hört det från många andra tjejer också så det måste ju ligga något i det.
Det störiga med sånt är ju att man aldrig hör det själv, tjejer säger inte till killarna som de snackar om att de tycker att dem är snygga. Han det gäller nu vet kanske inte om det.
Jag drar parallellen till mitt fall, då jag aldrig någonsin (utöver Helena såklart) hört en tjej säga att jag är snygg. Betyder detta att de inte säger det om mig eller betyder det att de är bra på att hålla det inom sina tjejkretsar?
Jag gillar att lära mig och jag gillar att veta nya saker, men jag måste säga att få en bättre bild av vad andra tycker om mig och hur andra ser mig ligger nog i alla fall i Top 5 av saker jag vill lära mig.
